"Mormors Löjtnantshjärta" som jag fått sitt namn från det faktum att den kommer från min mormors gamla trädgård
Som ni kanske har märkt händer det lite mindre på bloggen just nu. Det har bl.a. att göra med att det är hektiskt just nu. Det finns massor att göra här hemma, och även om jag för det mesta inte kan göra så mycket själv så är jag iallafall med som smakråd. Och stresskänslan delar jag på iallafall ;-). Men främst är det konsten att få in rutiner som passar 2 barn istället för 1 som tar tid. Lillasyster som i dagarna är 3,5 månad får ju ökade behov, och Storebror är inte alltid nöjd med att vänta på sin tur. Och då är det bus som står på agendan! Inte alltid så roligt bus. Som att kasta ut mammas mandelpotatisar som ligger i fönstret för att förgro för senare utplantering i landet.
Ett stort tack till er alla som håller en extra tumme för att min man ska få upprättelse gentemot sin f.d. arbetsgivare. Det var verkligen en chock när det hände, precis som att det inte var tufft nog med min invalidiserande foglossning. Och vem kunde tro att en svensk myndighet agerar på det sättet? Som sagt - ett stort tack och massor med kramar till er!
/M
[P.S. Stort grattis på födelsedagen älskling!]
.JPG)
3 kommentarer:
Förstår verkligen att det finns mycket att göra, tycker det blir mer och mer att hålla koll på med bara en liten knatte :)
Det låter fruktansvärt med din man och kampen mot arbetsgivaren. Hur kan man göra så? Hoppas att han får en ordentlig upprättelse!!
Att ha en liten och en på 2-3 år är så klart inte helt enkelt alla dagar. Man vill räcka på alla håll o kanter.
Jag funderar över om det någonsin är lätt att få tiden att räcka till? Vi har två tonåringar och dottern går ut nian nu snart. Hon har SÅ mycket skolarbete (precis som i julas). Allt ska vara klart nu innan betygen sätts den 4/6. Dessutom åker de till Tysklan nu i veckan i två dagar. De ska till ett koncentrationsläger. Intressant men där går ju bort två dygn från pluggandet. Hon sitter hela kvällarna trots att hon är effektiv i skolan. Vi får ju stötta på så vis att hon får mer service än vanligt med att komma till dukat bord tex. Annars får våra barn hjälpa till ganska mycket eftersom vi kör dem så mycket till alla träningar. Som de tär nu hinner hon inte träna, bara plugga!
Att hon har mycket att göra stressar även oss föräldrar. Vi ska ju höra henne på proven och peppa när hon kör fast. Dessutom hjälper hon alltså till mindre här hemma vilket ju ger oss andra mer att göra. Jag tacka stjärnorna för att hon har lätt att lära och bra självdisiplin!
Man akn alltså ha för ont om tid av olika anledningar vid olika tider i livet. Räcker den till när vi blir pensionärer? Skulle inte tro det .
Kramar!
Ja nog är det ett pussel att få rutiner i tillvaron med små barn. Våra killar ska få gå som vanligt på dagis och inte endast 15 timmar fram till midsommar, då vi haft det jobbigt med en sjuk Lillskrutta. Det tror jag blir bra för dom att kunna få behålla de vanliga rutinerna ett tag till tills allt landar här hemma. Lycka till med allt. Kram Sofia
Skicka en kommentar